Älskling, jag är med lugg.

Då var det äntligen avklarat. Idag gjorde jag det. Jag lämnade kvar lite bitar av mig själv, var lite nervös innan, men det var gött att ha det gjort. Ja, precis vad ni tänker på, jag klippte håret.  I en liten lägenhetssalong (med Se&Hör på bordet framför en. Enda gången man får läsa om varför Viktoria inte klippte tånaglarna i lördags, utan att skämmas. Lycka, inte sant?) så blev jag med lugg.

När jag ska klippa mig så vill jag ha någon som jag tror tänker på samma våglängd som jag när det gäller frusyrer. Denna gång, när jag sneglade upp på den 50-åriga damen med kort kort mörkbrunt hår och platt rumpa, så undrade jag i mitt stilla sinne om detta skulle sluta med en frisyr á la Peter Jihde eller varför inte en finskan-i-filmkrönikan-frisyr. Med andra ord, katastrof...

Det slår mig alltid hur fort de börjar klippa i håret, det verkar som att alla frisörer i Sverige kör med pang-på-rödbetan-metoden. Tjoff, så var mina dyrt utsparade hårstrån borta. Och ja, jag blev lite rädd när jag kände hur saxen klippte. (Ni vet, det småvibrerar lite i hårbotten och man kände att nu lämnade några celler mig.)

Dock, slutresultatet blev bra. Det kan beskrivas som fetinglugg och uppklippt hår med det längst ner som kan göras rakt, och det är lite page-känsla över det om man plattar allt, fast ändå inte för det är snäppet längre och fluffar man det blir det blir det mer sjuttiotalshippie-rufs över det eller 60-tal blandat med knullrufs.

Beskrivningar är verkligen min grej.

Förutom att jag klippte mig så händer det något annat mycket trevligt idag... (ta da daaam!): Skottdagen!

Idag händer det! Vi får 24 extra timmar att fylla ut med vad vi vill! 24 extra timmar till julafton! 24 extra timmar till sommarlovet! Hipp hipp Hurray! Så, gå nu ut och gör det bästa av dagen och känn er alldeles extra!

Från ett allvarligt ämne till ett annat. På tal om att det är en extra dag till julafton... Ämnet är Julkalendern. Det är smärtfullt att tänka på detta event då de sista åren varit plågsamt dåliga julkalendern-historier... Vi minns Gnuttarna (nja, eller något sådant namn. Gnorklarna? Fripplarna? "Det gör inget, Lipton"). Vi minns pojken med fotbollen på huvudet (hade den någon handling alls?).

Men, deppa inte ihop, gott folk, för jag har sett ljuset i tunneln! En liten fågel viskade i mitt öra att denna jul kommer vi få se inte bara en Anders utan också en Måns! Anders&Måns ska göra det svenskaste vi har kring juletid (med undantag av snapsarna), vår älskade julkalender! Vi älskar våra julkalendrar innerst inne, som ett litet barn. Det är rpecis samma fenomen som med Melodifestivalen. Ett nödvändigt ont, som kanske, med lite tur, i år blir ett nödvändigt gott.

Ha det bra! Och kom ihåg, allt kan hända i rymden!

Dagens visa:
Samson- Regina Spector

over and out

Kommentarer
Postat av: ellen

ditt hår är snyggt. Så vill jag med ha typ, fast kortare där bak och lång lugg :D som är sne då.

2008-03-02 @ 13:20:46
URL: http://menkattmat.blogg.se
Postat av: Anton

kuriosa: killen med bollen på huvudet spelades i själva verket av ingen mindre (notera ingen mindre) än PS! fast bara då han hade bollen på sig. fett najs!

2008-03-02 @ 19:50:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0