My Philosophy

Nu tänker jag bli förbannad. Riktigt jäkla pissförbannad. Ni vet, sådär så att det ångar ur ögonen och jag ser bara röda skynken framför mig.

Källan till aggretionen? ja, det är inte småpotatis inte, jag är nämligen arg på hela världen. Mest är jag arg för att människor den senaste tiden har gått och blivit galet oärliga, plastiga och självcentrerade. (sen har de blivit lite arga också och bloggar om det.. men det behver ju inte bli så uppenbart att säkert även jag har blivit ovanstående saker.)

Ärligt talat, vad håller vi på med? Sen när blev det okej att bara sätta sig själv främst hela hela tiden? Sedan när blev vänner någon man snackar skit om bakom ryggen på ,för att sedan ge upp ett falsettskrik och berätta hur snyyygg hon är idag? Och ja, jag säger hon, för det är mest tjejer som håller på med alla dessa fånerier.

Att skvallra om andra är en sak, att högt och lågt säga sina åsikter till alla utom personen som är berörd är en helt annan femma, ladies and gentlemen. Detta inkluderar även killar som är minst lika fula på detta sätt. Lägg av bara. Är ni arga, ta upp det och red ut det. Om ni bara vill gnälla så Frankly, my dear, I don't give a damn. och ingen annan heller.

Inse faktum: Det finns människor som mår dåligt därute. Som inte vill gå till skolan, som har en klump i magen mer eller mindre konstant och som drömmer om en annan verklighet och glömmer bort den som existerar.

Tror du att det handlar om tjejen i hörnet som aldrig säger något? Bullshit. Detta handlar om oss. Alla som vi möter, som vi hälsar på leende för att sedan döma ut i bama/klassrummet/msn. Våra fiender, de vi aldrig ser men ocks våra allra närmaste vänner.

Idag skrev jag på mitt projektarbete. Det visade sig att min snittpuls under natten varit lägre när jag sov på ett hårt liggunderlag i ett tält än när jag sov hemma i min 140 cm ikea-säng. Varför detta? Jo, jag tror att det handlar om stress. Stress för att det har blivit många jobbiga diskussioner på sistone, och stress över att jag vet att dessa inte kommer att sluta. Och stress över att diskussionerna i framtiden kanske inte kommer att tas upp, utan förvandlas till en plastig fejkad verklighet istället.

Varför kan vi inte bara prata med varandra. Sluta manipulera, planera och analysera! Så mycket skit vi hade sluppit om folk var ärliga och vågade ta en konfrontation. För hey, nu när vi ändå är ärliga, det är vad allt handlar om. VI är för fega. Vi är fegare än vi någonsin varit förut.

Långt tillbaks i tiden kunde människor gå ut ch konfrontera fiender (bokstavligt talat, med svärd och rustning och hela tjillevippen) och veta att de skulle dö. Men göra det ändå.

Gudrun Schyman fick avgå när hon berättade om sina problem, men hon gjorde det. Hur känns det egentligen? Ni som vet med er, att ni är fegare än Gudrun Schyman? Inte så värst party skulle jag gissa på.

"Jamen, folk kan ju bli ledsna om man är ärlig.. och du vill väl inte göra folk ledsna? va?"

Ärlighet handlar inte om att berätta att skorna är det fulaste som kom sen foppatofflorna eller att någon ser ut som en knarkande trebarnsmamma efter en hård natt. Det handlar om att visa respekt mot de vi tycker om. Att ta en konflikt är för ig ett tecken på att man bryr sig så mycket om den personen att det är värt alla konfllikter i världen.

Men, att ge lite ärlighet är inte allt. Den måste kunna tas emot också, och det är här det trixiga börjar. För hur vet vi vad någon annan klarar av att höra? Det gör vi inte, touch shit. Men då måste mottagaren kunna vara ärlig nog att säga stoppförihelvete, jag vill inte mer. Jag lever fint i min ljusa drömvärld på Hawaii och vill gärna stanna där.

Fair enough, är det så så är det så.

Jag tänker inte ens börja ta upp hela datinggrejen. Men samma gäller där. Lite ärlighet (och här snackar vi nog miniportioner) förtjänar man. R-e-s-p-e-c-t, thank ya.

Så snälla, snälla snälla. Ta hand om varandra på det sätt de tycker om. Baka en kaka, skriv ett brev, bjud på kaffe från cafét, hämta en knäckemacka, pumpa cykelhjulen, köp ett suddgummi, heja på den som förlorar i bordtennis, anordna ett hemmaspa åt någon eller bara dela ut kramar som en galning. Om alla gjorde detta, tror jag världen skulle bli en lite lite bättre plats att leva på. Vi behöver varandra.

Och jag skulle slippa ångan ur öronen.



Vem vill du sitta bredvid om sextio år?


Dagens visa:
Maybe I'm amazed - Jem.

over and out.