Du måste va sjuk. Sjuk sjuk sjuk.
Ni vet att en bild kan säga mer än tusen ord? Det kan nog stämma. Denna bild betyder minsa tusen mest använda ord för idag:
Fluuuushi, sfruuuuhj, atjoooo!, (prosit!) phoooj,strgfdht, fryyyhh, striiishshsh (x gånger)
Så låter det när jag snorar.
Det är en av anledningarna till ett jag skriver ett sånt här blogginlägg som är utan innehåll och väldigt självcentrerat. Andra gånger det är socialt accepterat att vara tom och självcentrerad är när man är:
Dödligt sjuk
Fjortis
- Barn
- Mäklare
- USA's president.
Dagens visa:
Unbreakable - Andreas Johson
over and out.
Bokstavskakkalas!
Nedanstående lyckades jag och Christian knåpa ihop med alla bokstäver som var kvar! Respekt, brosh!
Dagens visa:
yours to keep - teddybear sthlm feat. Paula
over and out.
Drömmar
Jag kommer inte ofta ihåg vad jag drömmer på natten, men när jag gör det brukar de utspela sig i dunkla färger, i gamla övergivna slott och/eller i Trysil.
Den första drömmen jag kommer ihåg är från åldern då jag tyckte om välling och tyckte det var coolt att vara uppe ända till söndagsöppet slutade. (Bedöm åldern själva)
Den börjar med att jag går omkring i djungeln.. Det är en sån där sagoboksdjungel med ljusa pastellfärger överallt. (En viktig detalj är att jag har på mig mitt söta nattlinne med tre kaniner på (med nattlinnen också dessa)).
Plötsligt! En tiger hoppar fram! (Da da da daaamm...!) Men, klok som jag är, så springer jag iväg, och bakom ett hörn så dyker en dörrkarm upp mitt ur tomma intet, en ensam dörrkarm! Så jag hoppar upp på dörrkarmen och sätter mig där och räddar mig undan stora stygga tigern. Slutet gott!
Det kanske bör tilläggas att jag vaknade helt skräckslagen och inte vågade röra mig på hela natten.
Fler drömmar tänkte jag dela med mig av en annan dag (för mycket av det goda, osv osv.)
Dagens visa (okej, den här är lite pinsam):
How come you're the one - Marcus Fagerwall
över och ut.
Vad är kärlek? (What is löv i göteborg)
~Kärlek är bara massa kemikalier som gör att man blir kåt och konstig~
Jag älskar citat. Verkligen. Här är ett till.
~Folks, alla har vi våra kärleksaffärer. Jag har stängt min.~
Och. Ärligt talat.
~Hade några alls blivit förälskad om de inte hört talas om kärleken?~
Dagens visa:
Romeo and Juliet - The Killers
över och ut.
Ego sum...
(SAOL säger: Disträ: när man icke kan hålla tankarna l. uppmärksamheten samlad(e) på hvad som förehafves. (sinnesl. själs)frånvarande. Jag gillar särskilt det sista. Sinnesligt själsfrånvarande- det är jag det.). Själv skulle jag mer beskriva det som att man verkligen har alla tankarna samlade på ett ställe och inte gärna vill lägga de på andra saker.)
Till exempel: Om jag ser på tv, då ser jag på tv. Alla mina små grå celler i hjärnan är inställda på att tolka och värdera innehållet som tv:n spottar ur sig. Om jag i det tillståndet exempelvis vill hälla upp mjölk, då får man akta sig. Det har hänt mer än en gång att rörelsen sikta i glaset bortprioriteras och ja, då blir det mjölk lite överallt...
En annan gång hade jag (som vanligt, jag vet jag vet) lite bråttom till skolan. (Sådär bråttom så att man bara vill ignorera det. Dvs, man letar upp klockan som går mest efter i hela huset och litar på den. Brukar vanligtvis bli en sån där halvantik sak som går tio femton minuter försent dock...)
Iallafall så hade jag ätit frukost (nåja, ett glas mjölk) och skulle ställa in efter mig, vilket jag faktiskt kom ihåg! Mamma däremot var inte lika glad när hon senare på dagen hittade ett tomt mjölkglas i kylen och en full mjölkförpackning på diskbänken..
Sedan dess har det blivit diverse kökstrasor i kylskåpet, boken under armen och jackan i skåpet och annat som är väldigt långt från vad alfons pappa säger. (var sak på sin plats).
Idag lyckades jag med en annan intelligent sak. Jag tänkte tvätta händerna och häller upp tvål i händerna samtidigt som jag hmmm beundrar min spegelbild.. Då känner jag att hmm, tvålen har fel kladdig konsistens t. Tittar ner. Jahopp. Det var inte alls tvål. Det var Tandkräm.
Till mitt allmänna försvar mot detta kan jag tillägga att när jag verkligen är fokuserad på något- då är jag fokuserad. Då kan varken bomber, mammor eller glassbilen störa mig. Nu när jag tänker efter.. Det enda som någonsin skulle kunna få mig ur balans är nog om Ryan (nej, inte skådespelaren Ben McKenzie, Jag sa ju Ryan!) kommer in i sin mysiga munkjacka, slänger sig på mattan framför och förklarar mig sin eviga kärlek. Det skulle få mig ur min fokusation (nytt ord!). Kanske.
Dagens visa:
The way we get by - Spoon.
over and out.
Tillbaka till stenåldern
Men ändå.
Ändå sitter jag här och ska baka typ femtio sega chokladmuffins, en rabarberpaj, och (här kommer det värsta) det är inte ens till mig! Jag bakar för att bidra med något till musikcafét i kyrkan. Varför? Nja, eftersom jag inte kunde vara med och sjunga så får jag som tjej göra vad jag kan. Och det är inte att bygga en scen, dra sladdar eller något annat manligt. Det är bara för mig att ställa mig vid spisen, kvinnan i köket ni vet, och snällt göra vad jag kan med de stackars bakingredienserna.
Nej, det är inte synd om mig, jag vet. Jag vill bara lipa lite och då är det bästa man kan göra att få det till att det är kvinnodiskriminering, ett mycket effektivt sätt att slippa göra det man måste.
Nu har ytterligare 10 minuter gått och jag har ännu inte fått mycket gjort. Eller. Jo. Jag har skrivit ett helt Intresseklubben Antecknar-inlägg. Heja mig. Nu kallar blockchokladen på mig från köket... Jag får väl helt enkelt göra det bästa av situationen vilket betyder; äta smet.
Dagens visa:
Att släcka en eldsjäl - Snorting Maradonas
over and out.
Komplexitet
Jag vill ha det jag inte får och det jag får vill jag inte ha. My gosh, jag bad aldrig om att bli en sån som tänker för mycket eller är så komplicerad. Så fort jag fått det jag vill ha men inte kan få kommer jag inte vilja ha det längre. Jag vet ju det. Och ändå så hoppas jag att det ska bli annorlunda.
Fyra underbara dagar med underbara människor. Jag måste ompröva mina värderingar. Allt jag kämpat för, vad är det egentligen värt? När jag ligger där stendöd, vad kommer människor säga? Jag vill vara en sån som påverkar. Men hur ska det gå till?
Så länge skutan kan gå- Evert Taube
My Philosophy
Grattis!
Du har hittat fram till en alldeles ny och fräsch blogg, helt nyfödd faktiskt.
Jag är en 17-årig (nåja, snart) kvinna/flicka/underbarn från liten förort utanför stor stad med en vilja att dela med sig av sina åsikter till en liten del av omvärlden. Vanligtvis brukar jag vara ett år före eller ett år efter med trender. För tre år sedan var jag den enda i ett par solglasögon i vit plast från det ljuva åttiotalet, men några år senare gick alla omkring i sådana. Synd bara att ingen kom ihåg att jag hade sådana ett år innan trendnissarna. LIfe's a bitch sometimes.
Denna gång är jag dessvärre ett år sen. Trendnissarna har been there, done that redan och det är nu jag känner att jag vågar haka på den utgående trenden att Blogga.
Bloggen min kommer handla om saker jag går och tänker på, saker som händer mig och lite filosofier jag har.
"Förväntar man sig ingenting blir man inte besviken"
En liten melankolisk filosofi som dessvärre stämmer ganska bra. Jag skulle aldrig drömma om att lova vitt och brett att här kommer världens bästa bloggare! axel schulman kan stoppa upp sin blogg där solen inte skiner!
Det är inte min stil. Jag börjar hellre på botten och jobbar mig sakta uppåt. Låter aldrig någon tro att jag är mer än vad jag kan bevisa. Hade Mia Thörnblom varit här, författaren till Självkänsla nu! hade hon antagligen trängt in mig i ett hörne och väst hotfullt: "Du skulle bara våga underskatta dig själv! Man måste trooo på sig själv och alla andra ska trooo på dig utan att du ska behöva bevisa något!"
Men sorry, Mia. Ännu har jag inte känt att någon blivit besviken för att jag sagt mig vara något jag inte är, så jag håller mig kvar vid den filosofin.
(Här tänkte jag att jag på ett smidigt sätt skulle gå från filosofier till att prata om motton, men eftersom jag a) inte är helt klar över skillnaden mellan de båda och b) inte blivit tillräckligt bra på smidiga övergångar än så får ni helt enkelt ta det för vad det är. En skitkass övergång)
Mitt motto i livet lyder som följer (hrrm,hrrm here it goes.) Good Times and Bad Times.
Det är mycket enkelt. jag har alltid haft lätt för att tro att jag alltid kommer att vara kvar i den situation jag befinner mig i. (Kön i kassan kommer aldrig ta slut och jag kommer dö en mycket långsam död inne på HM's damavdelning, februari fortsätter i all oändlighet och våren kommer utgå detta år osv osv.) Men det var då jag kom på det, man har både bra och dåliga stunder.
Jag ser hur ni himlar med ögonen och tänker att herregud, kom hon inte på det förrän efter 16 år måste det vara ganska tomt bland hennes små grå celler. Kanske är jag bara sorgligt trögtänkt ibland men det tog mig 16 år att förstå det. När man har en tuff period är det abra att ta varje dag som den kommer, andas in och andas ut regelbundet. Det kan inte fortsätta för alltid och förr eller senare så blir det bra igen.
Egentligen borde man skratta år hur vi människor tror att vi styr över våra liv. Fundera på ordet slump ett tag. Tänk om inte din mormor träffat din morfar på det där fiket för 60 år sedan. Eller om du aldrig sprungit på din barndomsvän som sedan blev ditt livs kärlek, på den där bion i Norrtälje. Jag tror att mycket styrs av slumpen och då gäller det bara att hålla sig vid medvetande när livet suger getpung och bredbandet ligger nere.
Överlev bara.
Det kommer bättre tider. När man har nått botten, när man ligger där och kippar efter luft, då finns det bara en väg att gå och det är Uppåt.
Dagens visa:
My philosophy- Ben Folds Five
over and out.
